Kategoriarkiv: PT träning

Mellismagic

Vet inte om det är psykiskt, eller om det faktiskt är en prestationshöjare, men dagens pre-workout mellis tog träningen till en ny dimension. Jag får helt enkelt fortsätta med det ett tag för att avgöra vilket av dom två det ska bli – psykiskt eller prestationshöjare…

Det kändes bra redan vid uppvärmningen. Brukar göra 1000 m rodd på 4.15. Idag blev det 4.06! Nästan 10 sekunder snabbare. Pretty, pretty , pretty good (Larry David for president :D) Supersetade deadlifts och KB swings och kunde öka reps på deadliften och vikten på KB -check på den.

Det gick helt enkelt bra idag! Kände mig som superwoman och hade en grym närvaro. Coolt! Längtar redan till nästa uppladdning och pass. May the force be with me!


Laddar inför dagens PT träning

 

 

Jag brukar inte äta mellis innan träningen, eftersom jag inte är hungrig. Men, nu tänker jag dra i mig ett för att se hur det påverkar träningen. Kommer den gå bättre än vanligt tro?

Det blir en proteinshake med BCAA (som för övrigt smakar så äckligt så jag bara vill kräkas) och några hemmagjorda frökex med mandelsmör.

Känner mig pepp, om 30 minuter får vi se!


Men den negativa fasen då?

 

Okej, nu vill jag prata lite  om excentrisk träning. Eller rättare sagt styrkan i att träna och använda sig av den negativa fasen. När man kollar runt på gymmet hur folk tränar är det sällan man ser någon träna så (jo, jag vet att man ska skita i hur andra tränar…men visst  får man kolla runt och se vad dom sysslar med). Why is that? För är det inte så att musklerna aktiveras mer och fler muskelfibrer bryts ner under den negativa fasen – vilket gör att man borde fokusera mer på denna fasen – om man är ute efter mer styrka och volym? Eller är jag snett på det? En sak är säker och det är att det är grymt mycket svårare (tyngre) att fokusera på den negativa fasen – kontra den koncentriska.

Jag blev faktiskt varse detta under ett av mina PT pass. Bänkpress ingår i mina 3 olika program.
Ena dagen kör jag 5×5 med fokus på den negativa fasen. 5 sek ner – 1 sek upp. Vila 60 sek mellan varje set.
Nästa program är det 3×12 som gäller. 2 sek ner – 2 sek stilla på bröstet – 2 sek upp. Vila 30 sek mellan varje set.
Sista kör jag 4×8 (lutad bänk då). 4 sek ner – 1 sek upp. Vila 60 sek mellan varje set.
Otrolig skillnad på  känsla och ork. Try it om ni inte redan gjort det.

Pratade lite mer med PT:n idag om BCAA och han hade en bra länk som jag skummat igenom. Ska ta och sätta mig in i den nu, men jag kan i alla fall säga att det lilla jag läst har gjort mig positivt inställd till det. Återkommer med info när jag har mer kött på benen.

Morgonens pass gick i alla fall över förväntan! Jag är helt enkelt som bäst på då! Är fokuserad, alert och STARK!!! Märker enorm skillnad på kvaliteten på morgonpassen kontra kvällspassen. En annan fördel med morgonträning är såklart att det är väldigt folktomt. Inget väntande någonstans- det är bara till att köra! Vet att jag gnällde lite igår kväll över dagens arla PT träning…Never again. Styrketräning på morgonen is the shit!

Talk to you soon!


Jag sög!

PT-timmen brukar i vanliga fall vara veckans tränings höjdpunkt, men alltså igår ville jag bara inte.

Noll motivation+Noll närvaro=Ett riktigt sugigt pass!

Inte alls likt mig! Varför detta? Vad har hänt? PT:n undrar såklart också  och när han ställer frågan hur läget är – kommer allt. Jag hinner inte ens tänka efter innan jag öppnar munnen – utan jag bara kräker ur mig allt som känns ruttet just nu. Ha ha ha, där – just i den stunden gick han ifrån att bara vara min PT. Numera titulerar jag honom  även som min psykolog :D. Stackars kille.

Dealen är följande -under de två senaste veckorna har jag typs helt tappat fokus. Mycket  har kommit emellan, så att rutinerna (träningen och kosten) som keeps me on track  har blivit lidande.  För mig går det sjukt snabbt att tappa fokus. Jag är en allt eller inget kind of girl. Om man måste hoppa träningen en gång – fine! Ingen skada skedd. Men om man måste hoppa träningen igen, dagen därpå och kanske även en tredje gång under en och samma vecka – then we have a problem. Fortsätter det på samma sätt även veckan därpå – då går det utför!

Utebliven träning borde göra att man tänker mer på vad och hur man äter, men i mitt fall är det precis tvärtom. Utebliven träning  rättfärdigar en på något sätt till små- och okynness ätande (vilket är helt sjukt.) Man får även lov att ta ett glas vin om man inte tränat…och lite nötter på det….och kanske lite ostkex…och…ni hör vart jag är på väg?!

Utebliven träning+Småätande=Omotiverad, degig, soffpotatis

Så alltså – detta i kombination med ett par andra big issues har gjort att jag för tillfället tappat motivationen och lusten. Men vet ni…Igår, efter PT snacket och efter en runda av katastrofala boxjumps som kunde kostat mig i alla fall ett av mina smalben, kändes det något bättre. Mitt i passet kändes det bra mycket bättre och i slutet var jag till och med glad – what a nice feeling!!! Jag har alltid tyckt att träningen spelar en stor och viktig roll i mitt vardagliga liv, men jag har nog inte riktigt förstått hur stor roll den spelar, förrän igår.

Läxan vi lärt oss av detta blir att inte ge avkall på träningen (ever typs). Det kostar mer än det smakar.

Träning=Glad+Harmonisk tjej


Invalido

Det är så jag känner mig efter dagens PT träning. Han har lyckats. Igen. My ass is burning, my legs are shaking och jag kan knappt röra mina armar. Då har man haft ett tufft pass, right?!

Det började med bänkpress och speed push ups. Har ni provat detta någon gång? Man ska göra 5 set av båda och alternera mellan dem utan vila (jo, vilar mellan seten såklart.) Dom första tre rundorna brukar gå bra, men sedan händer något med speeden på push upsen. Det går, men att kalla dom speed push ups är en sanning med modifikation. Efter den här övningen skakar armarna som asplöv. Skön känsla, men ändå inte.

Roligast idag, eller sjukast – var overhead split squat. Jag hade glömt hur mycket vikt jag brukar ha på denna – och PT:n visste inte heller då han precis gått över till att köra alla program via I-pad. -”Amen jag har nog 20 eller 25 kg,” tyckte jag.  Allright, he says och och sätter viktskivorna på stången. Efter typs 7 squats känner jag att jag inte kommer orka hålla armarna uppe. ”Rest for a sec and change legs” he says. Oki, gör som han vill. Upp med armarna i luften igen (vilka typs är som spagetti efter föregående övning). Tror att jag pallar göra 3 till, sen räcker det. Låter stången vila på axlarna och fortsätter med mina squats. Känns fan inte som det brukar göra. Känns mycket jobbigare, men gör klart första setet i alla fall (12 reps per ben) Vilar lite och kör sen 2:a setet och nu känns det absolut inte som det brukar. My ass is burning and my legs are shaking….Kommer på att jag nog brukar köra 15 kg på denna övning och inte 20… ”That makes more sence”, säger PT:n och skrattar. Han visste alltså, eller misstänkte att jag sagt för hög vikt, och ändå fick jag köra! Det bor en sadist i honom. Inget snack om saken.

Kommer hem och hittar ett vykort med en personlig sommarhälsning från Anna Hallén 😀 Fan vad trevligt av henne!


Powerwalking girls

Jag kände redan i morse att det här skulle bli en fantastisk träningsdag – and I was right! Ökade nästan vikten i alla övningar och fick beröm för tekniken på ungefär lika många. Fick  till och med en guldstjärna på olympic front squats! It means a lot, när det kommer från en strikt PT. Gillar det 😀 . Som sagt, min magkänsla för det här träningsåret är gigantish! Någon kommer bli jättestark, smidig,  och toight. Förra gången jag körde detta programmet med PT:n kunde jag göra en oassisterad dip – följt av en liten paus – 1 dip till- paus… Totalt 5×5. Today, progress! 2 dips – lite paus – 2 dips – lite paus…Fortfarande 5×5, men ändå!

Som vanligt hinner vi chit chatta en del mellan seten och övningarna och idag gled diskussionen in på powerwalks. Frågade om han någonsin gjorde detta. -”No”, svarade han. Varför blev såklart nästa fråga. -”If I want to burn fat, I run.” Check – jag är med på den, men absolut inte resten av världen, så jag fortsatte. Men (framförallt) tjejer ägnar sig gärna åt dessa promenader. Det ska ju vara det bästa ur fettförbränningssynpunkt…-”Well, they do it because the magazines says so. But  if you really want to burn fat and calories, then you have to start lifting heavy weights. But girls don´t usually want to do that, because they don´t want to grow muscles and get big – wich they wont by the way.”

Spot on! Man kan bara gilla denna PT!


Push it to the limit

Dålig dag idag. Har varit off hela dagen, småsur och snäsig. Helt utan anledning också! Var till och med helt osugen på att PT träna, vilket aldrig hänt tidigare. Så, en ganska sur tjej släpar sig till gymmet, värmer upp – berättar för mr PT om dagsformen, varpå han säger -”You probably need a good workout. Let´s push some limits today.”

Hm…Var inte alls sugen på att tänja på några gränser, men damn!!! Det är något som bara slår på när jag väl börjar! Det gör inte saken sämre att man har en PT som hetsar och pushar på hela tiden. Man blir lite som en unge, typs ”jag ska fan visa dig att jag kan det här”.  (Skitful bild :D)

Först körde vi knäböj och boxjumps. Som vanligt en långsam kontrollerad övning följt av en snabb explosiv en. Som extra krydda drog han ner vilotiden mellan seten – but I fixade det! Mohoho, vad säger du nu då?

Bäst idag var nog ändå den lutade hantelpressen där jag klarade 8 reps x 4 set med 14 kg hantlar. Sista setet blev det bara 6 reps, men ändå! Bättre än innan skadan!

Vi körde lite andra övningar och avslutade med en som jag bara avskyr. Antagligen för att jag är kass på den. Benen blir tunga som bly, hjärtat slår i 190 och helst av allt vill jag bara spy. Plate pushes…Man slår in viktskivor i en handduk och sedan föser man dom framför sig och springer som en idiot.  Små, äckliga, snabba steg – fram och tillbaka….Flera gånger om.

Jag brukar säga till mr PT att jag tycker själv att jag är en väldigt medgörlig och öppen klient. Säger ja och javisst till precis allting han säger att jag ska göra. Så även idag, när han tyckte att jag skulle springa en tredje runda….But – today I told him att det kommer en dag, då jag bara kommer säga NEJ! Gör det själv för fan (och så ska jag vända på klacken och bara gå.)

Mohoho, jätterolig tjej här :D. Anyways, dagen blev med facit i hand riktigt bra. När jag lämnade gymmet var det med ett leende på läpparna. Det och en darrig kropp. Shit vad jag gillar att träna. Det är fan det bästa som finns!


Let´s see what you got!

Another session med PT:n avklarad :D! Har nu gått igenom alla övningar med honom och kan med glädje konstatera att revbensskadan är ett minne blott. Jiiiiiha! Inga känningar alls – damen är frisk!!! Finally!

Idag var det ryggdominerande dag, vilket innebär att jag börjar passet med ryggövningar. En kontrollerad, tung långsam övning (deadlift) följs av en explosiv, snabb lättare övning (kettlebell swings). Kunde öka vikten på båda och fick beröm för tekniken! Men det skulle fan vara konstigt om den inte satt vid det här laget. Det är ju det enda jag har gjort den senaste månaden – nött teknik!

Efter det var det dags för olympic front squat. Även här fick jag öka vikten, och blev tillsagd att utföra övningen långsammare. Räkna 4 sek på vägen ner och 1 sek på vägen upp. Behöver jag säga att det blir ganska mycket jobbigare att göra en övning långsamt och kontrollerat än snabbt och  ryckigt??? Lööökig! Efter det körde vi lite bröst och sen var det dags för the grand final….dips!

Började med ett set assisterade och ett viktmotstånd på 20 kg. Det gick galant och jag hör honom säga -”Let´s do it without assistance. Let´s see what you got.” Amen nääää, tycker jag. Tänker att det är en övning som bara dom tuffa och starka killarna kan göra.  Har aldrig sett en tjej göra det, när jag tänker efter. Anyways, han babblar på. -I´ll be right behind you if you need any assistance, come on!” Okej, tar ett fast grepp med händerna, lyfter mig upp från plattan, hänger i luften, böjer benen och pressar mig sakta ner…och sedan sakta upp. Ha ha ha, där satt den, min första lilla oassisterade dip! Jätteglad tjej, jättegåpåig PT…  -”Now give me one more, and one more and… – jag gör en till, som blir till två till som blir till 12 till!!! Fatta! 15 stycken totalt!

Okej, får nog göra ett förtydligande. Jag gjorde en dip, sen paus på två sek, en dip till, paus på två sek – totalt 5 reps. Sen vilade jag en minut – sen körde vi igen.  Jag är ju inte superwoman…än 😀 . Sjukt nöjd tjej i alla fall och sjukt nöjd PT, med tanke på att det var sista övningen på agendan. Vänta bara – tills nästa gång ska jag kunna göra flera i rad. Inga pauser.

Det är bland annat detta jag gillar med PT träningen.  Han får en till att prova saker  som jag inte skulle gjort annars. Testar mina gränser. Jag gillar det! Känner på mig att det kommer bli ett par fina träningsmånader framöver. Just wait and see.


Äntligen PT träning!

Antagligen är det så, att jag har fått tag på den bästa PT:n ever. Why?

  • Han är för Paleo/LCHF
  • Har inget emot periodisk fasta (alltså inget tjat om att man måste äta 6 ggr/dag)
  • Tror på funktionell styrketräning
  • Tycker man ska göra övningar som involverar flera muskelgrupper samtidigt
  • Ser det minsta lilla fel man gör
  • Tar död på mig

Död sill

 


Gym poetry

PT-tränade igår! Eller ja, vi gick igenom vilka övningar jag inte ska göra förrän jag är 100% återställd, och ersatte dessa med nya. Det blev även en teknikgenomgång – teknik och bålstabilitet är ju A och O. Marklyft, deadlift och squats kan förstöra ryggen ganska bra om de utförs fel. Det gick i alla förvånansvärt bra igår och jag ville lasta på med lite tyngre vikter. Då säger PT:n -”You´re like a horse right now. All you want to do is run, but I´ll have to keep you back. ” Ha ha ha – gym poetry!

Det är skönt, för han fattar hur jag känner mig. Först han man varit frustrerad över att man inte kunnat träna och nu är man frustrerad över att man inte kan träna med dom vikter man hade tidigare. Anyways, det blir till att nöta teknik nu, med lätta vikter, så det verkligen sitter när jag är redo för the real stuff. Bara tre veckor kvar…